Läs senare

Ta in #metoo i undervisningen

AKTUELLTEfter #metoo-uppropen efterfrågas fler samtal om värdegrund och jämställdhet i skolan. De estetiska ämnena erbjuder många möjligheter till det – ett sätt kan vara att analysera könsstereotyper i bilder.

av Sara Djurberg
01 Feb 2018
01 Feb 2018
Kroppskontakt. Eleverna får välja hur fysiska de vill vara med andra under övningarna. Foto: Crelle Ekstrand

I och med #metoo-rörelsen efterlyser många tips på hur skolan kan förebygga sexuella trakasserier i framtiden. Elever, lärare, politiker och forskare har efterfrågat allt från en uppdaterad sex- och samlevnadsundervisning till mer tid för värdegrundsfrågor och utbildning i jämställdhet redan från förskolenivå.

De tidigaste och mest uppmärksammade #metoo-uppropen kom från kultur- och medievärlden, bland annat skådespelarnas upprop #tystnadtagning. För teaterläraren Anna Gustafsson, som undervisar på De Geergymnasiet i Norrköping, var det självklart att prata om #metoo i klassrummet.

–  Majoriteten av våra elever identifierar sig som tjejer eller icke binära och de går en utbildning i riktning mot scenkonstbranschen. Vi har haft fantastiska diskussioner om vilka känslor de här vittnesmålen väcker hos eleverna. Det finns mycket rädsla men också stor beslutsamhet hos eleverna, säger hon.

Anna Gustafsson planerar också att låta eleverna spela egenskrivna scener som går att koppla till #metoo och sexuella trakasserier. Andra sätt att ta upp ämnet är att låta eleverna skapa improvisationer eller göra forumteater där eleverna får skapa en kränkande situation och sedan låta publiken föreslå olika lösningar, tipsar Anna Gustafsson. Hon funderar också på att skapa monologer utifrån verkliga vittnesmål.

Engagerar. Teaterläraren Anna Gustafsson har diskuterat skådespelaruppropet med sina elever. Foto: Crelle Ekstrand

–  Skådespelar- och dansyrkena är speciellt utsatta eftersom de är så fysiska, säger Anna Gustafsson.

–  Jag har börjat tänka ännu mer på hur jag som lärare kan öppna för olika möjligheter för eleverna att välja detta själva. I stället för att köra kramkull där man tvingas krama varandra för att bli fri, så får man nu välja om man vill kramas eller göra high five, beroende på vad man är mest bekväm med. Många elever har uppskattat det.

Ett annat sätt att ta upp #metoo i undervisningen kan vara att analysera och diskutera rådande könsnormer. Här erbjuder Statens medieråd ett nytt verktyg tänkt att användas bland annat i bildämnet. Undervisningsmaterialet, kallat En bild säger mer än tusen ord – könsnormer i bildspråket, består av ett omfattande bildmaterial med mellan 70 och 100 bilder och riktar sig främst till högstadiet och gymnasiet, men delar kan även användas i mellanstadiet.

Bakom verktyget står bildläraren och film- och mediepedagogen Elisabet Jonsved i Stockholm, samt filmläraren Elin Jönsson på Kulturskolan i Södertälje.

–  #metoo handlar om könsstereotyper och oförmåga att mötas. Det här materialet fokuserar på hur kön gestaltas i bilder och vilket mönster vi kan hitta i de bilder vi omges av, säger Elisabet Jonsved.

Bilderna är hämtade från reklam, tidningsomslag, nyheter, spel och sociala medier. Den stora mängden bilder syftar till att synliggöra ett mönster av de stereotyper vi matas med i våra bildflöden.

En bild säger mer än tusen ord – könsnormer i bildspråket

Statens medieråd driver på uppdrag av regeringen kampanjen No Hate Speech Movement under 2017 till 2020. Syftet är att höja ungas kunskap om rasism, sexism och andra former av fientlighet på internet, samt stärka barns- och ungas förmåga att använda sin yttrandefrihet. Undervisningsmaterialet En bild säger mer än tusen ord – könsnormer i bildspråket har tagits fram inom ramen för kampanjen.

I den inledande delen får eleverna 21 bilder som de ska gradera på en skala efter hur »manligt« och »kvinnligt« de uppfattar ansiktsuttryck, kroppsspråk och kameravinkel.

–  Man kan opponera sig mot frågan: jaha, vad är manligt och kvinnligt? Men poängen är att väcka frågor, och få i gång en diskussion, säger Elisabet Jonsved.

En annan del är en powerpoint där alla bilder, även sådana som bryter mot de rådande normerna, visas och diskuteras i klassrummet. Den avslutande delen är en praktisk bildanalys där eleverna får härma bilder och pröva poser som är vanliga för det motsatta könet.

–  Hur känns det att prova att sätta sig bredbent och bresa med benen, med ryggen bakåt? Eller att ta upp ena benet och vicka lite på höften? Att få de här känslorna i kroppen kan ge en aha-upplevelse, säger Elisabet Jonsved.

När de lät lärare testa materialet på elever blev det tydligt att det är ett engagerande, men också känsligt ämne.

–  Att bryta normer är väldigt svårt. Det kan kännas utlämnande att titta på bilderna i helklass. Man ska såklart inte tvinga någon att visa bilderna om man inte vill. Huvudsaken är att man gör uppgiften, inte att man tittar på bilderna i helklass, säger hon.

–  Trots att de flesta anser sig medvetna om jämställdhet så är könsstereotyperna i bildspråket så djupt rotade att vi sällan reflekterar över dem, menar Elisabet Jonsved.

–  Även starkt feministiska personligheter, som driver de här frågor i media, tenderar att objektifiera sig själva på bild på ett erotiskt sätt som jag kan bli förvånad över. Därför är det här materialet jätteviktigt. Det kan ge eleverna andra glasögon när de tittar på reklampelare.

ur Lärarförbundets Magasin